Sensommaren är här och två kräftskivor senare

Nu är min ögonsten 6 månader och börjar verkligen bli en unghund. Han lyssnar verkligen bara när han vill, ibland vet jag inte ens om han hör mig! Knäck i öronen, det kommer kanske vid 6 månader. Nu måste både jag och Joel verkligen tänka på att inte tjata på honom, att inte ligga i för mycket med inkallning. I så fall endast i träningssyfte!

Här om dagen gick jag ensam runt Pildammsparken, Eli var hos dagmatten, och jag kom ihåg hur jag brukade gå där på rasterna och drömma om att ha min alldeles egna hund. Hur jag målade upp en verklighet där allt var så mycket bättre. Nu kan jag se tillbaka men så klart med andra ögon. Mitt liv är så mycket rikare med Eli, men så klart löser inte en hund alla problem. Dock hjälper han mig att varje dag att blicka framåt och att vara här och nu.

Jag är så stolt att jag tog steget att skaffa honom, att jag inte ser tillbaka och ångrar att jag inte gjorde det. Om jag inte hade gjort det hade någon annan stått Eli närmast – Usch, vilken avundsjuka! Tack och lov att jag har honom här!

Igår var det kräftskiva, trevligt som vanligt att umgås med fina vänner.IMG_6137

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: